Mitt drömfrieri

Jag drömmer ofta om hur det kommer att vara den dagen jag förlovar mig. Drömmen är att någon ska fria till mig, gärna på ett romantiskt sätt såklart. Jag tror att jag kommer tycka att hela situationen och tanken bakom frieriet är det viktigaste. Inte hur dyr ringen är eller liknande. Sen får det såklart gärna vara fint upplagt så det blir ett par fina bilder till Instagram och bloggen, men det är inte det viktigaste!

Mitt drömfrieri utspelar sig på en plats som betyder mycket antingen för mig eller för vårat förhållande. Det kan vara platsen där vi först möttes till exempel, eller hade våran första dejt. Annars vill jag att det ska vara på ett ställe som betyder mycket för mig, till exempel i min barndomsby.

Sen kommer vi förstås till ringen, och den är viktig för mig! Det behöver som sagt inte vara en dyr ring men den måste vara vald med omsorg. Jag gillar silverringar med flera små stenar snarare än

en stor. Ringen ska vara liten och smidig men den ska inte se snål ut. Hos jewelrybox finns Efva Attling, pandora och Georg Jensen, som alla har riktigt fina ringar i olika prisklasser. Det viktigaste för mig är att min blivande fästman själv har valt ut ringen och hittat en som jag tycker är fin. Det är säkert mysigt att titta på ringar tillsammans och hinta om vilken man vill ha, men jag vill att ringen och hela frieriet ska vara en överraskning.

Jag älskar ju fester och stora sociala tillställningar. Därför får mitt frieri gärna vara en överraskningsfest, eller åtminstone ett överraskningsmoment på en annan fest. Den dagen jag får säga ”ja” till någon vill jag ju såklart att helst hela världen ska veta om det. För mig är det en självklarhet att mina vänner och familj är i närheten och kan fira mig direkt efteråt. Jag kan bara tänka mig vilken lycka man måste känna och den vill man ju såklart dela med sina vänner!

Vissa vill ju ha frieriet mer intimt, till exempel när de är ensamma iväg på en resa. Eller bara en solig kväll hemma i trädgården. Jag tycker inte att det är något fel med det men jag hade absolut blivit lite besviken! Det känns mer som ett frieri man gör när man är äldre eller kanske till och med redan har varit förlovad eller gift en gång tidigare. Att man bara bestämmer sig för att man tycker att det är praktiskt att vara gifta och sådär. Jag förstås som sagt att man gör det men usch vad oromantiskt det är!

Nej, jag kommer hålla tummarna för att jag hittar min prins snart och jag är övertygad om att vår förlovning kommer att bli helt underbar.